Genom CSRD ändras ett antal EU-direktiv som reglerar redovisning, revision och bolagsstyrning. Den lagstiftning som genomför CSRD i svensk rätt trädde i kraft den 1 juli 2024.
I Sverige beräknas ca 2 000 företag bli rapporteringspliktiga under CSRD.
Eftersom Sverige sedan 2017 tillämpar lägre trösklar för hållbarhetsrapportering än vad som gäller i övriga EU motsvarar det i princip det antal företag som sedan tidigare omfattas av ett lagstadgat krav på att rapportera om hållbarhet.
Sverige ställer nu inte heller högre krav på hållbarhetsrapportens innehåll än vad som följer av EU-rätten.
Utöver de företag som är direkt rapporteringspliktiga under CSRD kan de nya informationskraven få en indirekt påverkan även på andra aktörer genom den information om hållbarhet i värdekedjan som ska ingå i hållbarhetsrapporten.
Detta kan få konsekvenser för underleverantörer och andra motparter till rapporterande företag.
⭕ Styrelsens ansvar
Hållbarhetsrapporten ska nu utgöra en sammanhållen del av företagets förvaltningsberättelse och ingå i årsredovisningen.
Den ska granskas av en auktoriserad revisor med särskild behörighet, och är formellt en rapport från styrelsen och därmed också föremål för styrelsens godkännande och ansvar, på samma sätt som årsredovisningens övriga delar.
⭕ Elektroniskt format
Hållbarhetsrapporten ska upprättas elektroniskt och informationen ska märkas upp (taggas) i enlighet med en digital ESRS-taxonomi (draft-versionen publicerades under Q1 2024). Revisorns granskningsuppdrag kommer även att omfatta taggningen av hållbarhetsrapporten.
Det är inte möjligt att upprätta årsredovisningens delar i olika format. Kravet på elektroniskt upprättande av hållbarhetsrapporten innebär därför i praktiken att hela årsredovisningen måste upprättas elektroniskt.
⭕ Lagregler, ESRS och annan EU-lagstiftning
De lagregler som genomför CSRD har främst genomförts genom ändringar och tillägg i årsredovisningslagen och motsvarande lagar för finansiella företag.
Därutöver har ändringar genomförts i lagstiftningen om revisorer och revision samt aktiebolagslagen.
Detaljerna kring de upplysningar som ska ingå i hållbarhetsrapporten framgår av europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) som antas av EU-kommissionen.
De tekniska underlagen till ESRS tas fram av den europeiska organisationen EFRAG, som också tillhandahåller vägledning.
I ESRS ingår ett antal upplysningskrav och datapunkter som är samordnade med informationskrav som framgår av annan EU-lagstiftning än CSRD.
För att det ska vara lätt att hitta dessa datapunkter i hållbarhetsrapporten ska en särskild förteckning i tabellform upprättas där det framgår var i rapporten dessa datapunkter finns.
⭕ Vilka företag ska rapportera?
För räkenskapsår som inleds från 1 januari 2025 (från 1 juli 2024 för börsnoterade bolag/koncerner med 500 anställda), stora bolag som uppfyller fler än ett av villkoren
- Medelantal anställda mer än 250
- Balansomslutning mer än 280 miljoner kronor
- Nettoomsättning mer än 550 miljoner kronor
För räkenskapsår som inleds från 1 januari 2026, börsnoterade bolag som uppfyller fler än ett av villkoren (för räkenskapsår som inleds från 1 januari 2026)
- Medelantal anställda mer än 10
- Balansomslutning mer än 5 miljoner kronor
- Nettoomsättning mer än 10 miljoner kronor
För varje enskilt villkor gäller att det ska vara uppfyllt under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren.
⭕ Vad gäller för koncerner och dotterföretag?
Storlekskriterierna för stora bolag ska även tillämpas på koncernnivå.
Det innebär att ett moderföretag som tillsammans med sina dotterföretag uppfyller två av storlekskriterierna ska upprätta en hållbarhetsrapport som omfattar hela koncernens verksamhet.
Ett dotterföretag som omfattas av koncernens hållbarhetsrapport behöver inte upprätta en egen hållbarhetsrapport.
Dock kan inte dotterföretagsundantaget tillämpas av dotterföretag som är stora börsnoterade bolag. Dessa företag måste upprätta en hållbarhetsrapport för den egna verksamheten oavsett om de ingår i en rapporterande koncern.
Ett rapporterande dotterföretag i en koncern vars yttersta moderföretag har sitt säte utanför EES är skyldigt att upprätta en hållbarhetsrapport för hela koncernen om moderföretaget har en nettoomsättning inom EES som uppgått till mer än 1,7 miljarder kronor.
Till och med den 6 januari 2030 får dotterföretag till moderföretag i tredje land upprätta en hållbarhetsrapport som omfattar alla dotterföretag inom EES i stället för en koncernrapport.
Motsvarande skyldighet gäller filialer till företag med säte utanför EES med en nettoomsättning inom EES som överstiger 1,7 miljarder kronor, om filialens nettoomsättning uppgår till mer än 450 miljoner kronor.
#getCSRDready, #CSRD, #ESRS, #CSDDD, #ESG, #Strategy, #Governance, #SustainabilityReporting, #Digitalisation, #CleeritESG